En runhäxas vardag

Igår var det höstdagjämning, en högtid som många kallar Mabon. Jag kallar det bara Mabon när jag diskuterar med andra häxor som kallar den Mabon. För mig är det Höstdagjämningen, eller Nornornas afton. I år ville Naud och nornorna att jag skulle fira en runceremoni med dem just i samband med höstdagjämningen. Jag la först denna ceremoni vid en nymåne eftersom att det är då jag använder Nornornas dragning i en ritual för att uppmärksamma att vi går in i ett nytt månvarv. Men just den dagen dök det upp en familjeangelägenhet som jag valde att prioritera. Och genast när jag hade tagit det beslutet kände jag att ceremonin istället skulle hållas vid Höstdagjämningen. Denna ceremoni öppnade vi ingen cirkel på "mitt vanliga sätt" utan istället höll nornorna och elden vår cirkel. Vi började ceremonin med att tända elden. Vi använde oss av en av de iordningsställda eldplatserna vid Jordbro gravfält. Vi gjorde en rätt liten eld med bara tre vedträn till att börja med. Det var

Jag tänkte att jag emellanåt skulle dela med mig med lite av min syn på de olika runorna. Dessa texter bygger på min relation med runorna, vilket innebär att det jag skriver och upplever kan skilja sig från din upplevelse och relation med runorna. Jag hoppas iaf kunna inspirera lite. Mitt första inlägg handlar om en aspekt av Odalrunan, den som jag kopplar till höstdagjämningen.  Höstdagjämningen handlar för mig om att ta vara på det som såtts under våren och som grott under sommaren, om att hedra och vörda skörden – om att visa tacksamhet. Denna högtid, eller årsceremoni som det ofta kallas av runmagiker, handlar också om att hedra härden, familjen och förfäderna. Jag tycker om att laga mat på säsongens lokala grödor, använda örter jag själv har plockat och frukter jag fått av vänner eller köpt på lokala bondemarknader, ta långa skogspromenader och kanske komma hem med stenar, pinnar, löv och annat som jag kan smycka mitt altare med eller tillverka något annat av. Varje höstda

Såhär såg vårt altare ut denna runceremoni. Den här ceremonin ägde rum på en av mina häxvänners tillika runelevers ägor, därför krävdes föranmälan och ingen adress angavs i eventet eller på hemsidan. Det var fantastiskt roligt att få bli inbjuden att hålla runceremoni hos henne. Hon hade ordnat en eldplats, fika och vi fick plocka med oss så mycket äpplen hem som vi kunde bära. 😍 Eftersom att vi under den här ceremonin skulle ha en trummeditation så var det viktigt att vi öppnade cirkeln och åkallade beskydd. Vi började med att ljuda alla runor och sen la vi fokus på runan för dagen - Hagelrunan. Trots att jag lever med runorna i cykler och har levt med runorna så länge som jag har så upphör jag aldrig att fascineras av intensiteten i varje runas energier. Den här runan hade bråttom, både med början och avslut. Och när vi ljudade runan lät det "hackigt", som om vi ljudade i kanon eller som om vi var tio gånger så många som ljudade i och ur varann. Vi tände en eld