En runhäxas vardag

Idag vill jag dela med mig av min viktigaste ritual för denna högtid: Att dra en Årsruna .     En årsruna talar om flera saker, den talar om vad nästa år kommer ha för tema. Den talar om vad som kommer vara i fokus och vad Du ska hålla för fokus under året. Och under det kommande året kommer du som drar en årsruna få uppleva många, om inte alla, runans olika sidor. Du kommer få uppleva de bra och de mindre bra, de inre prövningarna likaväl som de yttre. Du kommer se runan i allt som sker runtomkring dig.   I år har jag haft Wynja – glädjerunan – som årsruna. Det kan låta underbart och toppen men runan har också prövande sidor. I Wynja finns det naiva barnet likaväl som livsglädjen och att kunna se skönheten i världen och i livet. Det är det fokus jag har försökt hålla när saker känts svåra, jag har försökt att se skönheten och välja utifrån glädje. Och det har verkligen behövts eftersom jag har fått återuppleva och lära mig en del av barndomens misstag och prövningar. På

Jag kikade runt lite på min egen blogg och insåg att jag inte har skrivit något alls om bokcirkeln sen i februari. 😲 Jag är fortfarande med i Häxans bokcirkel Stockholm och vi har tutat på och läst några böcker sen dess. Vi hade en träff för drygt en vecka sen och till den träffen läste vi första delen i en trilogi av de svenska författarna Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Boken heter Cirkeln och handlar om några unga häxor i den svenska småstaden Engelsfors. De är Utvalda att bekämpa demonerna i den kommande apokalypsen och försöker att hantera sina nyfunna krafter, tillhörande element och familiaris samtidigt som de måste oroa sig över Rådet, skolarbetet och sina familjers väl och ve. I Cirkeln slängs man direkt in i tragedier med självmord, blodmåne och magiska ritualer. Jag gillade första delen och håller nu på att läsa andra delen som heter Eld. Innan Cirkeln och sen i februari har vi även läst: * Vägen mot Bålberget av Therese Söderlind * Drakviskaren av Lovisa

I år inföll höstdagjämningen måndagen den 23 september, så jag och häxcirkeln firade söndagen den 22. Vi firade rätt otraditionellt men häxigt på vårt vis. En av häxorna i cirkeln hade sen tidigare önskat att vi skulle ge varandra healing någon gång, så vi bokade in det som en del av firandet av Nornornas afton. Vi sågs på söder hemma hos en av oss som inte ännu varit värdinna (egentligen har nu bara 3 av 5 varit det). Vi delade en underbar måltid med fokus på färgglatt och höstigt; svamp, grönsaker, nötter och frön. På altaret hade vi bara några enstaka föremål, bl.a. ett färgat ljus i höstigt orange. Vi skippade helt att ta en höstpromenad, dels för att vi skulle hinna allt vi ville hinna och dels för att det inte finns någon skog i närheten. Vid den här tiden var det också fortfarande varmt ute här i Stockholmstrakten och de flesta av trädens löv var fortfarande gröna, även om björkarnas blad hade börjat gulna lite lätt. Det kändes ännu inte riktigt som höst. Efter maten gick vi

Även om jag inte hunnit blogga om det så har jag och häxcirkeln fortsatt fira årshjulet tillsammans. Den 2 augusti träffades vi på Värmdö för att fira Första skörden, Lammas eller Rans fest. Vi firade den som Första skörden . Jag var hundvakt under den här perioden och tog med mig hunden till firandet. Eftersom värdinnan har katter som vaktar hemmet så höll vi oss på altanen jag och hunden. Så vi var fem vuxna, ett spädbarn och en hund som firade tillsammans. Vi började med att gå ut i värdinnans fantastiska trädgård och skörda det vi ville äta. Vi plockade allt från zucchini till vinbär av olika slag och delade en fantastisk måltid tillsammans. Som en del av ritualerna vi delade så delade vi med oss av det vi känner oss tacksamma över såhär långt in på året.  Efter maten gick vi tillbaka ut i trädgården och skördade växter för att göra drömfångare. Vi bestämde oss för att väva in bl.a. beskydd (mot t.ex. mardrömmar) i våra drömfångare, så vi plockade växter som stämde överens

Inför fullmånen i september, fredagen den 13, möttes vi strax innan skymningen för att utföra dela vattenrunans runceremoni. Vi satt på en brygga mitt i en sjö, med altaret mellan oss. Vi hade med oss vatten som vi hällde i skålar och kristaller som vi la däri. Runan vägledde oss sen in i meditativt tillstånd där vi fylldes med en varsin känsla vars kraft vi skulle dela med oss av till andra genom vattnet och kristallerna som laddades i våra händer. Lite av vattnet gav vi till sjön som tack, vad varje deltagare gjorde med sina kristaller efter ceremonin var upp till var och en. En av mina ligger i min amulettpung som jag alltid bär med mig, den andra har jag gett till en väninna som verkligen behövde den. Den känslan som fyllde mig var frihet. Friheten att bryta barriärer och tänja på gränser. I meditationen simmade jag i vattnet med vattnets väsen, jag bröt ytan och flög i luften med fåglar och sylfer, jag landade i trädkronor och blev ett med jorden, jag andades ut med bladen oc

Strax efter nymånen i slutet av augusti var det dags för Människorunans runceremoni. Den här runceremonin bjöd på en trumresa där vi besökte en plats - i detta fall ett vikingatida gravfält - och fick möta platsens väsen och historia. Alla deltagare hade olika upplevelser men vägleddes tillsammans. Jag ledde resan genom tid och rum, bakåt för att landa i olika tidsåldrar och sen framåt för att komma tillbaka till här och nu. Vi har utomhus mitt på dagen, deltagarna låg på marken intill ett röse under den strålande solen. Vi hade verkligen tur med vädret. Jag tog inga bilder, och även om deltagarna gjorde det så vill jag inte dela deras bilder utan deras tillåtelse. Min vackra trumma fick följa med, min örntrumma - vägvisaren. Vi får se om det blir någon mer trumresa/själsresa på denna vår resa genom Utharken, eller om det var den sista för den här gången. Jag rekommenderar starkt att lära känna en plats genom en resa till mellanvärlden. Gå till platsen, öppna en cirkel, sä

Under fullmånen i augusti var det dags för Runceremoni Eh - möt häxan i dig. Eh, eller hästrunan som den ofta heter, är runan för resor mellan världarna. Och i den här ceremonin bjöd Eh på en ovanlig resa där vi fick träffa vårt magiska ursprung, en aspekt av oss själva där vårt magiska jag föddes eller startade. Till denna resa använde vi oss av speglar för att bokstavligen se den aspekten av oss själva i spegeln. Lite som "Spegel, spegel på väggen där, visa vem häxan i mig är", fast lite mer invecklat än så. 😉 Jag öppnade som vanligt en cirkel och vi ljudade runorna tillsammans och sen hästrunan för att välkomna den till cirkeln för att leda oss i ceremonin. Deltagarna fick sitta mitt emot sin spegel så att de kunde se ansiktet som minst och som mest hela kroppen - beroende på storlek på spegel. En av deltagarna hade med sig en fickspegel, eftersom att jag hade glömt specificera storlek innan, så han fick istället sätta sig vid en spegel som satt på en av väggarna.

Den ceremonins fokus var ett gemensamt fokus på Det heliga maskulina (Tyr) och Det heliga feminina (Bjarka). Tyr är här mannen, det maskulina, det handlingskraftiga, modet, beskyddaren. Inget patriarkaliskt tjafs utan renhjärtade maskulina energier. Det heliga feminina är här Bjarka, det moderliga, det omtänksamma, omvårdande, empatiska, den närande modern. Jag är absolut för jämställdhet, men jag är inte för jämställdhet mellan patriarkatet och det feminina, för det tror inte jag är möjligt, helt enkelt för att patriarkatet står för egenskaper som girighet, själviskhet, ego - och såna egenskaper kan inte konsten att kompromissa. Istället är jag för en jämvikt mellan det heliga maskulina och det heliga feminina som kompletterar varandra och som båda vill det bästa för både varje individ och samhället i stort. I denna ceremoni fick hälften av deltagarna iklä sig Tyr och hälften Bjarka. Ceremonin var en ceremoni med sejd där vi ökade energierna för att sen rikta de dit de behö

Oj oj oj vad länge sen det var jag bloggade. Min (förra) dator gick kaputt i början av sommaren och sen när jag lyckades få hem en ny så var det semester och sen skulle jag lära mig den nya datorn och hitta alla gamla lösenord mm. Puh! Vilken process! Den här högtiden, eller årsceremonin, vart ju ett tag sen nu och vet ni att jag mindes till en början nästan ingenting. Jag försökte hitta foton för att stödja minnet men jag tog visst inga alls. Jahapp. Innan firandet så pratade vi i cirkeln om att sätta upp en "maypole" och dansa runt, men det gjorde vi aldrig utan som jag minns det så hade en av cirkelmedlemmarna med sig lite olika sigill som hon gjort som vi fick testa. Eftersom det inte var mina sigill utan hennes så känns det inte helt ok att dela mer information om just det. Som vanligt så åt vi en bit mat tillsammans, vi hade knytis och satt utomhus till skogs. Riktigt mysigt minns jag det som. Vi delade också en ceremonidryck som en annan av medlemmarna hade gjort

En del kallar det valborg, en del kallar det Beltane, för mig heter det Frejas bål. Och för oss blev det verkligen en gudinnas ceremoni, men den gudinna vi kände närvarade var Inanna/Ishtar. Jag har tidigare jobbat med henne, fast mindre interaktivt. Den här gången fyllde hon oss och ceremonin blev riktigt mäktig. Vi är fem i cirkeln och vi firar årshjulet tillsammans i år. Alla var närvarande och vi tog med oss trumma, kittel, fika, ceremonidryck, örter att elda och annat smått och gott ut till en plats i närheten av där en av oss bor (inte jag). Vi delade våra drömmar och mål, vi rensade ut och tog emot, vi dansade kring elden till trummans dån. Och sen landade vi platt och kunde ha suttit kvar hela dagen. Innan ceremonin har jag under lång tid stött på myran, överallt och i mängder. Ett fåtal har bitit mig men de flesta har bara varit där jag varit. Jag har kämpat med mina känslor inför dessa varelser som besitter så många fantastiska egenskaper; styrka, lojalitet, samar

Det är nu snart tre månader sen jag höll denna ceremoni: Sol - en läkande runceremoni här, i min hemkommun Haninge. Av flera anledningar, varav den senaste är datorhaveri så har jag inte kunnat skriva om denna ceremoni förrän nu. Vi möttes vid pendeltågsstationen i Handen och gick tillsammans till den plats som solrunan hade valt ut som sin. Jag öppnade cirkeln och jag pratade lite om vad denna runa står för; att den står för solen, för livskraft och kärlek inom familjen, för vänskap och ljus. Vi ljudade alla runorna tillsammans, och sen även solrunan. Ljudandet hjälpte oss att försätta oss i det meditativa tillstånd som behövdes för att vi skulle kunna öppna upp oss för att ta emot och ge healing. Vi upplevde ett fantastiskt flöde av energier och ljus som fyllde oss och som fyllde cirkeln. Efter den interaktiva delen av ceremonin så pratade vi om den utrensnings- och läkningsprocess som vi hade startat i och med denna ceremoni. Vi fikade och tog det lugnt en stund. Vi hade kunn

Den här ceremonin tog tid på sig att bli av. Först ville den hållas på Djurkyrkogården i Stockholm men både väder och sjukdom hindrade mig från att genomföra den planen båda gångerna det var inplanerat. Så till sist så fick cdet bli ett onlinevent via min facebook-sida Koalas krypin: Algiz runceremoni . Jag streamde min egen ceremoni live i eventet. Det har jag dock tagit bort nu. Jag öppnade en cirkel och ljudade runan. Sen pratade jag lite om runan och dess betydelse innan jag foksuerade mer på minnesdelen av ceremonin. Under den delen så tände jag tre ljus för tre djur som betytt mycket för mig i mitt liv. Fast jag var ensam hemma så talade jag högt till djuren och delade mina minnen och uttryckte min tacksamhet. Jag bjöd också in deltagarna att dela med sig av sina ceremonier och en deltagares bild fick jag lov att använda här på bloggen. 🙏 Självklart minns vi våra bortgågna nära och kära varje dag, men jag är glad att Algiz ville ge oss denna ceremoni och denna

Innan jag firade med min cirkel så firade jag lite på egen hand den dagen som vårdagjämningen inföll, d.v.s. den 20 mars. Jag hade egentligen inte planerat så mycket mer än att gå ut i skogen och hälsa naturandarna samt sätta upp ett offeraltare inomhus till husets andar/rådare/väsen. Jag gick ut till en av mina favoritplatsen där det växer massor av björkar och andra underbara träd. Det var den här platsen som kallade på mig, den har kallat på mig ända sen förra vårdagjämningen faktiskt. Jag har ju varit där sen dess, men platsen ville att jag skulle fira just denna dag här igen. Troligtvis blir det så även nästa år. Jag gick upp riktigt tidigt den 20 mars för att äta frukost i gryningen tillsammans med husets andar. Jag åt massor av frukt samt gröt på Polenta och drack kamomillté. Jag la upp en mindre tallrik med samma saker samt hällde upp en kopp ordentligt honungssötat té som fick stå hela dagen; mitt vårdagjämningsblot. Dagen fortlöpte som en vanlig vardag och på kväll

För drygt en vecka sen träffade jag min häxcirkel för att fira Vårdagjämningen. Den här gången kom vi till en gemensam insikt om att vi vill väldigt mycket men vi är ännu i den där lära-känna-varandra-fasen så vi behöver få prata och umgås ännu mer än vi behöver ritualer just nu. Inför detta firande hade vi många olika planer och vi hann en hel del, men långt ifrån allt. Efter att ha hälsat ordentligt på varandra  och pratat en lång stund så inledde vi vårt firande med ett renande fotbad. Det här fotbadet är något som jag själv gör vid Imbolc men som passar att inleda de flesta ceremonier och ritualer med. Vi fyllde badet med renande oljor och lite örter och vi låg på rygg på golvet med fötterna i badet medan denna träffs värdinna ledde de andra i en väldigt fin, jordande och pånyttfödande meditation. Efter fotbadet smörjde vi fötterna med en underbar salva som värdinnan själv har tillverkat. Näst på agendan var kort. Någon hade önskat tarot men ironiskt nog hade ingen med sig

Den här högtiden firades tyvärr inte i sällskap av cirkeln, det snöade så mycket dagen innan att vi inte visste om vi skulle komma fram till vår destination för att kunna fira tillsammans så vi avbokade. Nu är Imbolcs tid förbi och nästa högtid vi firar tillsammans blir Ostara. 🐇 Så jag firade solitärt denna gång i hemmets snöfria vrå. Hur mycket jag än längtade ut i naturen så var det skönt att vara inomhus och slippa se all snö. Jag firar gärna denna högtid lite mer eldfängd och varm och då fick det duga med tända ljus, gul duk och en gnistrande fokusruna. För denna högtid kändes Ingrunan passande. Jag kallar det för Integrationsrunan eftersom den symboliserar sammansmältandet av alla motpoler, acceptansen av alla sina sidor, mörka som ljusa, feminint och maskulint. För denna afton var det dock en annan av denna runas betydelser som låg i fokus: befruktandet. Det här är Frejs runa som står för den maskulina lusten och befruktandet av det nya som ska födas till våren; ideér, pro

Jag är med i Häxans bokcirkeln Stockholm och i tisdags hade vi tematräff. Temat var " Vägledande böcker inom shamanism samt magiska handböcker".  Vi är en bokcirkel som träffas ca var 4:e till 6:e vecka och som till största delen läser romaner tillsammans. Den som är värd/värdinna för en träff bestämmer vilken bok alla ska läsa och sen ses vi och diskuterar boken. Det är ofta väldigt givande diskussioner. Jag är med i en annan bokcirkel också men där är jag den enda som är intresserad av "häxiga" böcker, därför ville jag skapa denna cirkel också.  En eller ett par gånger om året är det sen tänkt att vi som komplement till vårt läsande av romaner ska ha tematräffar där vi kan ta med våra favoriter inom olika facklitterära ämnen för att tipsa varandra.  Cirkeln har funnits snart ett år och det här var vår första tematräff. Vi var fem stycken som kom och hade med oss 12 boktips totalt men eftersom det fanns två olika dubletter så blev det tio boktips, vilket änd

Nu var det ett tag sen denna runceremoni ägde rum så vi får se hur mycket jag minns. Jag minns känslan efteråt, känslan av att vara jordad och till freds. Denna känsla vet jag att jag delade med flera av deltagarna som hörde av sig efteråt för att tacka. 💚 Denna ceremoni höll jag i samarbete med Hella från Häxans trädgård . Vi höll till i hennes kolonistuga, som ni som varit på yulemarknaden känner till. Till den här ceremonin var man tvungen att anmäla sig innan eftersom att det fanns ett begränsat antal platser inne i stugan. Vi blev totalt 7 stycken. Innan ceremonin stod jag utanför stugan och väntade en stund. Jag såg ut över vattnet, över gröna lund, och tänkte på hur mycket av mitt liv som utspelat sig inom ett par mils radie från där jag stod just då. Jag stod mittemellan en av mina första arbetsplatser (Gröna Lund), den plats där jag först började rasta hundar (Hammarby sjöstad), den arbetsplats jag nyligen lämnat (Bromma/Sundbyberg) och söderort där jag numera både b

För drygt två veckor sen var det dags för runceremonin med runan Pertra - klipprunan. Pertra är runan för elementet berg (som finns i vissa shamanska traditioner), för berggrund, metaller och mineraler, stenar, block, kristaller och alla väsen som lever i stenar och berg. Den här ceremonin ville Pertra dedikera till ett typ av bergväsen som lever långt ner i berggrunden och vars uppgift i naturen är att ge stabilitet och hållfasthet. Eftersom dessa väsen bor långt ner i berget så är det inte så ofta som vi människor kommer i kontakt med dem, fast tyvärr oftare än vad de skulle vilja. När vi exploaterar områden och spränger oss ner i berget för att bygga bostäder, nå grundvattnet eller dra järnvägar så spränger vi oss ner dit där dessa väsen bor. Dessa väsen vill inte människan varken ont eller gott, de vill helt enkelt inte ha med oss att göra. För ett par år sen hjälpte jag en grupp av dessa väsen att byta boplats p.g.a. just explaotering, och denna ceremoni var deras gengåva.

Även om månen inte syntes på himlen ännu så tog ett nytt månvarv fart tidigt söndag morgon vid halv tre. Så den morgonen började jag dagen, och månvarvet, med en nymåneritual med meditation och runläggning. Jag drog också kort ur min favoritorakellek som komplement. Jag brukar inte ofta dra kort och runor samtidigt, men denna dag sa min intuition att jag skulle dra just ur denna lek. 💙🐬 🧜‍♀️ Jag har under hösten släppt taget om en stor del av min verksamhet (egen firma) för att kunna bygga upp den på nytt på en annan plats. Jag har också tagit svåra beslut för att stärka min egen ekonomi i det långa loppet. För den som är nyfiken så är läggningen Nornornas dragning där man frågar om det som varit, det som är och det som ska komma, och runorna sa detta: Urd gav mig runan Madr ”Bitarna har funnit varandra, du har gjort det som krävts.” Verdandi gav mig Thurs ”Du släpper gamla förväntningar. Du släpper kontrollen och bara följer med i kaoset, du vet att det som händ