En runhäxas vardag

I våras firade jag vårdagjämningen med några häxväninnor och jag gillade verkligen att fira en årsceremoni i cirkel med likasinnade. Sen dess har jag längtat efter mer och funderat på hur jag ska få till det jag drömmer om. Och så någon gång under hösten så föll bitarna på plats. Jag kunde se det framför mig och jag visste vilka jag skulle vilja dela cirkeln med. Av de jag frågade så svarade fyra stycken med ett entusiastiskt rungade JA!, och jag hade hoppats på att få till en cirkel på 4-6 personer så det kändes helt perfekt. Och jag är säker på att de som inte kunde eller hade möjlighet nu kommer jag möta i cirklar i framtiden och dela magi och kunskap med när vi är medade att göra det. Min önskan var att få fira alla åtta häxiga högtider (hos wiccaner kallade sabbater) under ett år. Jag var inte säker på att vi skulle hinna få till det redan nu till yule och var beredd att vänta till imbolc/disablotet, men tack vare alla deltagarnas engagemang och entusiasm så var det inga prob

Nymåne. Idag kommer jag dra lite runor, utöver det känner jag mig fortfarande inne i mörkermånens reflekterande energier så inga nystarter här. Troligtvis kommer jag istället utnyttja den växande månens energier för lite tilldragande magi om några dagar. Den här rökelsen drogs jag till idag, så just nu fyller dess doft mitt hem. Det är en rökelse som vi fick av kvinnan som äger Juno bokhandel på söder här i Stockholm, vi var några som fick den i en goodie-bag under en häxbutiksvandring. Det var ett tar sen jag drogs till den. För mig påminner dess doft om en varm, sprakande brasa, vilket som ni säkert kan förstå ibland inger en häxa trygghet och ibland väcker dåliga själsminnen till liv. Idag inger den trygghet. Vandra i skönhet, lyssna till ditt inre, Koala

Jag lever mitt liv i runcykler och just nu vandrar jag med Eh - Hästrunan. Oftast, men inte alltid, håller jag en ritual eller ceremoni av något slag med varje runa jag vandrar jämte. Det blir mycket magi i mitt liv. Ikväll när jag kom hem så satte jag mig bekvämt och lyssnade inåt och uppåt, kände ett tryck, en smärta och lät sen mitt medvetande släppa taget om den smärtan. Sen påbörjade jag en liten Runceremoni i min enskilda stillhet. Jag åkallade runorna och Hästrunan specifikt. Jag kände att mina förfäder som vandrat magins väg (shamaner, häxor mfl) samlades runtomkring mig och jag tog fram en av mina trummor och började trumma. Det tog inte lång tid innan jag kände mig fyllas av deras andar en i taget, själ möter själ i en hjärtlig och intim hälsning bortom tid och rum. Jag kan inte längre räkna de gånger jag mött mina förfäder på detta sätt, men skillnaden denna gång mot alla tidigare var att denna gång var det bara just förfäder. Jag har ofta mött mina förmödrar och sjungit