En runhäxas vardag

I våras firade jag vårdagjämningen med några häxväninnor och jag gillade verkligen att fira en årsceremoni i cirkel med likasinnade. Sen dess har jag längtat efter mer och funderat på hur jag ska få till det jag drömmer om. Och så någon gång under hösten så föll bitarna på plats. Jag kunde se det framför mig och jag visste vilka jag skulle vilja dela cirkeln med. Av de jag frågade så svarade fyra stycken med ett entusiastiskt rungade JA!, och jag hade hoppats på att få till en cirkel på 4-6 personer så det kändes helt perfekt. Och jag är säker på att de som inte kunde eller hade möjlighet nu kommer jag möta i cirklar i framtiden och dela magi och kunskap med när vi är medade att göra det. Min önskan var att få fira alla åtta häxiga högtider (hos wiccaner kallade sabbater) under ett år. Jag var inte säker på att vi skulle hinna få till det redan nu till yule och var beredd att vänta till imbolc/disablotet, men tack vare alla deltagarnas engagemang och entusiasm så var det inga prob

Nymåne. Idag kommer jag dra lite runor, utöver det känner jag mig fortfarande inne i mörkermånens reflekterande energier så inga nystarter här. Troligtvis kommer jag istället utnyttja den växande månens energier för lite tilldragande magi om några dagar. Den här rökelsen drogs jag till idag, så just nu fyller dess doft mitt hem. Det är en rökelse som vi fick av kvinnan som äger Juno bokhandel på söder här i Stockholm, vi var några som fick den i en goodie-bag under en häxbutiksvandring. Det var ett tar sen jag drogs till den. För mig påminner dess doft om en varm, sprakande brasa, vilket som ni säkert kan förstå ibland inger en häxa trygghet och ibland väcker dåliga själsminnen till liv. Idag inger den trygghet. Vandra i skönhet, lyssna till ditt inre, Koala

Jag lever mitt liv i runcykler och just nu vandrar jag med Eh - Hästrunan. Oftast, men inte alltid, håller jag en ritual eller ceremoni av något slag med varje runa jag vandrar jämte. Det blir mycket magi i mitt liv. Ikväll när jag kom hem så satte jag mig bekvämt och lyssnade inåt och uppåt, kände ett tryck, en smärta och lät sen mitt medvetande släppa taget om den smärtan. Sen påbörjade jag en liten Runceremoni i min enskilda stillhet. Jag åkallade runorna och Hästrunan specifikt. Jag kände att mina förfäder som vandrat magins väg (shamaner, häxor mfl) samlades runtomkring mig och jag tog fram en av mina trummor och började trumma. Det tog inte lång tid innan jag kände mig fyllas av deras andar en i taget, själ möter själ i en hjärtlig och intim hälsning bortom tid och rum. Jag kan inte längre räkna de gånger jag mött mina förfäder på detta sätt, men skillnaden denna gång mot alla tidigare var att denna gång var det bara just förfäder. Jag har ofta mött mina förmödrar och sjungit

Idag höll jag i den 11:e runceremonin, en ceremoni dedikerad till runan Jara. Den här ceremonin är egentligen en egen ceremoni, en årlig ceremoni för att trumma och sjunga kärlek ut i väven. I år ville alltså Jara kapa den ceremonin, eller bjuda in sig själv kanske man ska säga... Den här ceremonin blev jag faktiskt ensam på. Det gjorde mig inget och det kom inte som någon överraskning. Väldigt många hade visat intresse och även tryck just "intresserad" på facebook-eventet, men ingen hade tryckt "kommer", så jag förväntade mig inget sällskap. Efter att ändå ha stått några extra minuter vid tåget för att se om någon oanmäld skulle dyka upp begav jag mig till ceremoniplatsen vid sjön Trylen. Väl vid platsen så började jag med att tända ceremonielden och rena platsen, därefter öppnade jag en cirkel runt hela vindskyddet och en bra bit ut. Jag välkomnade Freja och alla andra kärleksgudinnor och -gudar som ville vara med, jag välkomnade också traktens väsen (som j

I torsdags inföll 1 i vänt. Sex torsdagar fram till vintersolståndet tänder jag ett ljus i taget. Totalt tänds alltså sex ljus sista torsdagen innan vintersolståndet. Jag har mina ljus i små ljuskoppar eftersom att det är så oerhört svårt att få tag i sexarmade ljusstakar. Det här är ingen gammal tradition utan en ny hednisk tradition som fötts ur ett behov av alterativ till advent. Advent firas ju faktiskt till minne av Jesus födelse, man tänder fyra ljus fyra söndagar fram till jul för att hedra och minnas detta. Det här är något som väldigt få häxor (men en del) och andra hedningar känner sig dragna till. Och med väntljusstaken får vi då istället tända ljus i väntan på att solen kommer åter efter vintersolståndet. Vi kallar oftast tidpunkten för Solvändan och således denna aktivit för Solväntan. Vad jag har sett så är det allra vanligaste att man pryder ljusen med de första sex runorna i Futharken och alltså börjar med runan Feh och slutar med runan Ken. För mig som runmagiker o

Idag läste jag ett inlägg på facebook som behandlade ämnet initiering i kontexten att bli initierad i t.ex. en healingform. Reiki nämndes som exempel. Själv är jag initierad till inskashamanismen (och deras användning av chakran/nusta vid healing) genom något som heter Nusta Karpay där jag fick ta den av de sju chakragudinnornas energier för att lära känna de och kunna läka mig själv bättre inifrån och ut men också hjälpa och initiera andra i samma syfte. Efter initieringen arbetade jag intensivt med de energierna under en anvisad period för att just lära känna de bättre. Före initieringen hade jag arbetat med chakrasystemet i två år för att lära känna och läka min egen kropp. För mig var initieringarna det sista steget i något som hade påbörjats långt innan och som hade pågått under lång tid. I inlägget beskrevs en initiering som att man binder sig själv till en viss typ av healingform genom att ta emot energi av en frekvens som är annorlunda (ofta högre) än ens egen. Det är första

I tisdags möttes vi bakom Åkeshovs slott inför isrunans ceremoni. Vi gick tillsammans i mörkret till en fast eldstad vid vattnet där vi tände en eld med vedklabbar vi hade med oss. Vi började ceremonin med att öppna en cirkel. jag känner att det är extra viktigt att öppna en cirkel när man ska ha en ceremoni för att släppa taget om negativ energi. Vi åkallade isrunan med isen, kölden och skade att hjälpa oss i denna ceremoni. När jag öppnade cirkeln bad jag fader himmel att fånga upp all energi vi släppte lös och låta den regna ner på jorden, sen bad jag vattnet om hjälp med detta och moder jord om hjälp att ta hand om det negativa och återvinna det till positiv energi och näring. När man släpper lös så mycket negativ energi som vi gjorde denna afton är det viktigt att man tar ansvar för den energin hela vägen, släpper man den bara lös så vet man aldrig vad som kan komma utav det. Efter att ha öppnat cirkeln och åkallat de krafter vi ville skulle göra oss sällskap så började vi b

I tisdags var jag på Öppet hus hos författarinnan Hella Nathorst-Böös i hennes nya lokal på söder här i Stockholm. Det var öppet hus med anledning av hennes nyutkomna bok Häxans årstider. Hon har sedan innan skrivit bökerna Häxans trädgård och Häxans hus. Häxans årstider - Magisk trädgård året runt låter oss vandra från januari till december och under vandringen får vi lära oss om odling enligt magiska metoder som till exempelt månens faser, vi får också läsa oss om magiska växter och deras användning. I avsnittet om december och yule-tider har jag bidragit med ett avsnitt om runor och deras användning förr och nu. Jag kan också rekommendera hennes kalender, jag ser fram emot att få se den nya eftersom att jag hade sådan enorm glädje av förra årets kalender. Det har varit otroligt kul och spännande att få bidra med en text om det som ligger mig varmt om hjärtat. Det var efter att ha deltagit på min Runceremoni för Reid som Hella frågade mig om jag hade lust att skriva en text till h

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Förra helgen var jag för första gången utställare på en mässa. Jag delade monter med Malin Kraft från IntuMind . Jag spådde i runor hela helgen, man kunde boka en tid eller i sällsynta fall få en tid direkt om jag inte hade någon inbokad. Innan klockan 13 var det ganska lugnt båda dagarna, sen blev det full rulle hela eftermiddagen fram till ca 17. På söndagen kl 11:45 höll jag en Runmeditation i en av de mindre salarna. För mig har det här varit en lika intressant process som det har varit en rolig helg. Ett halvår innan mässan delade jag ett inlägg på min privata facebook där jag efterlyste montersällskap. Jag visste att det bästa var att dela monter med någon, dels för att det kostar en hel del att stå på mässa och dels för att det kan bli alltifrån tradigt till tufft att stå ensam och inte kunna gå någonstans. Jag visste också att jag ville hålla en meditation och inte behöva ta med hela montern in i salen. Visst kunde jag ha valt en mindre

Igår var det höstdagjämning, en högtid som många kallar Mabon. Jag kallar det bara Mabon när jag diskuterar med andra häxor som kallar den Mabon. För mig är det Höstdagjämningen, eller Nornornas afton. I år ville Naud och nornorna att jag skulle fira en runceremoni med dem just i samband med höstdagjämningen. Jag la först denna ceremoni vid en nymåne eftersom att det är då jag använder Nornornas dragning i en ritual för att uppmärksamma att vi går in i ett nytt månvarv. Men just den dagen dök det upp en familjeangelägenhet som jag valde att prioritera. Och genast när jag hade tagit det beslutet kände jag att ceremonin istället skulle hållas vid Höstdagjämningen. Denna ceremoni öppnade vi ingen cirkel på "mitt vanliga sätt" utan istället höll nornorna och elden vår cirkel. Vi började ceremonin med att tända elden. Vi använde oss av en av de iordningsställda eldplatserna vid Jordbro gravfält. Vi gjorde en rätt liten eld med bara tre vedträn till att börja med. Det var

Jag tänkte att jag emellanåt skulle dela med mig med lite av min syn på de olika runorna. Dessa texter bygger på min relation med runorna, vilket innebär att det jag skriver och upplever kan skilja sig från din upplevelse och relation med runorna. Jag hoppas iaf kunna inspirera lite. Mitt första inlägg handlar om en aspekt av Odalrunan, den som jag kopplar till höstdagjämningen.  Höstdagjämningen handlar för mig om att ta vara på det som såtts under våren och som grott under sommaren, om att hedra och vörda skörden – om att visa tacksamhet. Denna högtid, eller årsceremoni som det ofta kallas av runmagiker, handlar också om att hedra härden, familjen och förfäderna. Jag tycker om att laga mat på säsongens lokala grödor, använda örter jag själv har plockat och frukter jag fått av vänner eller köpt på lokala bondemarknader, ta långa skogspromenader och kanske komma hem med stenar, pinnar, löv och annat som jag kan smycka mitt altare med eller tillverka något annat av. Varje höstda

Såhär såg vårt altare ut denna runceremoni. Den här ceremonin ägde rum på en av mina häxvänners tillika runelevers ägor, därför krävdes föranmälan och ingen adress angavs i eventet eller på hemsidan. Det var fantastiskt roligt att få bli inbjuden att hålla runceremoni hos henne. Hon hade ordnat en eldplats, fika och vi fick plocka med oss så mycket äpplen hem som vi kunde bära. 😍 Eftersom att vi under den här ceremonin skulle ha en trummeditation så var det viktigt att vi öppnade cirkeln och åkallade beskydd. Vi började med att ljuda alla runor och sen la vi fokus på runan för dagen - Hagelrunan. Trots att jag lever med runorna i cykler och har levt med runorna så länge som jag har så upphör jag aldrig att fascineras av intensiteten i varje runas energier. Den här runan hade bråttom, både med början och avslut. Och när vi ljudade runan lät det "hackigt", som om vi ljudade i kanon eller som om vi var tio gånger så många som ljudade i och ur varann. Vi tände en eld

I en facebookgrupp jag är med i diskuteras just nu hur ens liv som häxa och relationerna till ritualer och annat magiskt arbete har förändrats genom livet. Bilden är från Ostara/Vårdagjäningen 2016, det är min egen skuggbok ni ser uppslagen. När det gäller just ritualer så har den största förändringen för min del skett i själva känslan kring dem. I början hade jag en överdriven respekt för hur de skulle utföras, en respekt som innehöll rädsla för att göra fel. Mina syften uppnåddes allt som oftast, vilket jag tror mer berodde på att jag redan då var noga med intention och tydlighet och berodde mindre på att jag följde varenda ritualbeskrivning till punkt och pricka. Jag lyssnade redan då på min egen intuition men följde den inte alltid, utifrån rädslan att ändå göra fel. Idag vet jag att det min intuition säger faktiskt är det bästa för just mig och att jag kan lyssna på den och följa den utan att respekten för de jag ser upp till minskar. Under åren har jag gått från att följ

Den här ceremonin började lite annorlunda än de andra, men så är det alltid med Wynja. I den här ceremonin öppnade vi cirkeln först på vanligt vis och sen med såpbubblor, ja du läste rätt... P.g.a. regn var vi tvungna att ha ceremonin inomhus, annars hade det definitivt blivit mer såpbubblor än det blev. Wynjas ceremonin handlade denna gång om barnet i oss alla, om att låta det barnet få göra sin röst hörd, få berätta om barndomens kärlek och stöd, om vad som fanns där och vad som inte fanns där. Att lyssna på ditt inre barn handlar aldrig om att skuldbelägga någon förälder, alla föräldrar gör sitt bästa utifrån sina egna förutsättningar. Att lyssna på ditt inre barn handlar om att just lyssna, att förstå vad som har format den du är idag. De relationer vi lever i, upplever, ser och lär känna som barn påverkar hur vi relaterar till människor i vuxen ålder. När du var liten... Vad hade du för drömmar? Vad ville du bli när du blev stor? vad tyckte du var roligt? Vad hittade

Jag borde ha förstått att jag inte kunde ha två ceremonier för samma runa direkt efter varandra, även om "direkt" var en månad, utan att jag var tvungen att gå vidare till nästa runa. men man slutar aldrig lära sig, så är det ju. Jag hade ceremonin för Ken mot slutet av juni och helgen efter hade jag sista delen i steg 1 av min runkurs Bli en runmagiker & siare . Under den kurshelgen ingår det en ceremoni som deltagarna är aktiva i, förra året var det Ken som bjöd på en eldceremoni och i år hade jag fått in att Gifu ville leda kursceremonin, men inte kunde jag då tänka mig att den ceremonin skulle bli istället för den öppna runceremonin för Gifu. Men så blev det. Och för mig tog det hela semestern att inse det, det var inte förrän det var dags för den öppna runceremoni jag hade planerat som jag kände att det var fel och insåg hur allt låg till. Vi hade en underbar ceremoni under kursen, och Gifu hade valt en fantastisk plats med öppen utsikt i alla riktningar, m

"Sommar, sommar, sommar.... la la laa la laa la laaaa!" Under somrarna åker jag alltid en sväng till Västernorrland eftersom att min mamma har en liten röd stuga i Bjärtrå i Kramfors kommun. De senaste somrarna har min sambo följt med och för andra året i rad kunde vi ta bil upp. Att ta bilen upp istället för buss eller tåg ger ju lite mer frihet att upptäcka nejden. I år tog vi chansen och åkte på två längre utflykter i början av semestern. Första dagen åkte vi till Häxmuseet i Prästmon. Häxmuseet låg tidigare i Sandslån och jag och min mamma var där en gång för några år sen. Det var informativt men litet, nu var det definitivt större och mer påkostat. Vi betalade inträde i receptionen och fick sen gå till själva museet. Där kunde vi koppla upp mobilerna på wifi och logga in på deras hemsida och få tillgång till ljudfiler (audioguides) som hade flera stationer inne på museet. Tips: ta med hörlurar! Jag använder mobilen nästan uteslutande som kamera på semestern så j

Under våren har jag jobbat för att starta en bokcirkel här i Stockholm med inriktning på "häxiga" böcker. Det har resulterat i Häxans Bokcirkel Stockholm . Vi hade vår första träff i maj och planerar att, förutom nu på sommaren, ha träffar med 4-6 veckors mellanrum. Det primära syftet med gruppen är att ses och diskutera böcker som vi läser tillsammans. Vi läser alltså samma bok och diskuterar den sen ur alla vinklar och vrår vi kan komma på. För att förenkla komunikationen mellan medlemmarna, när det gäller bokval och val av träffdatum osv så har vi en facebookgrupp. Bor du i Stockholm och är intresserad av en sån här cirkel är du välkommen att besöka vår facebookgrupp och ansöka om medlemsskap. Vi är några få eldsjälar just nu och vill gärna ha fler medlemmar. 💜📖 I veckan hade vi vår andra träff. På första träffen bestämde vi riktlinjer för gruppen och den här gången gick vi igenom några fler frågor som har kommit upp sen sist. En regel vi har är att alla beslut tas p

Igår kväll var det dags för min femte Öppna ceremoni, denna gång för att fira fackelrunan - Ken - med en egen runceremoni. Vi möttes vid naturreservatsskylten bakom Åkeshovs slott och gick därifrån barfota till ceremoniplatsen. På platsen såg vi en hackspett, som troligtvis var samma hackspett som hade mött mig på platsen när jag var här och rekade för ett tag sen. Den följde mig sen nästan hela vägen ut ur reservatet.  Vi började med att sätta upp vårt altare, också kallat fokusplats. På en röd duk la vi upp alla våra föremål förknippade med denna runa och dess element - elden .  Jag har nästan alltid med mig en rökelselåda så att jag kan tända rökelse utomhus. Till den här ceremonin hade jag med mig kanelrökelse. Jag hade också en ljuskopp som är en återanväng glasburk som jag målat i orange, gult och rött. När vi kände oss nöjda så öppnade jag cirkeln. Vi inledde ceremonin med att ljuda runorna. Sen ljudade vi enbart ceremonins aktuella runa och jag berätta lite o

Helgen som var höll jag återigen en kurs i Bli en runmagiker , steg 1. Förra kursen var en helg och det var oerhört intensivt, nästan för intensivt, så till den här omgången hade jag valt att dra ut det på två helger för att ge mig och deltagarna lite andrum och också lite mer tid att diskutera och besvara frågor som kom upp under tiden. Så den här helgen var första helgen av två, nästa kurshelg blir helgen efter midsommar.   Jag föredrar att inte ha så många deltagare på mina kurser, ca 2-4 stycken. Det är lättare att behålla en personlig kontakt och approach och dela upplevelserna tillsammans när gruppen är liten, och under de själsresor vi gör så känns det extra bra att kunna fokusera på ett fåtal deltagare. Vi hann med en hel del denna första helg. Syftet med steg 1 är att få en förståelse för runornas grundbetydelser, kalla in och få en känsla för deras respektive energier och ge deltagarna verktyg att själva fortsätta lära känna runorna och deras väsen mellan steg 1 och st

För en vecka sen, onsdag den 13 juni, var det dags för min fjärde öppna ceremoni. Det var den första ceremonin som jag hade fått till mig skulle äga rum inomhus, jag hade funderat på om det kanske skulle regna den aftonen när vi skulle resa med Tors runa och på dagen gjorde det faktiskt det. Om det gjorde det under själva ceremonin kan jag inte riktigt minnas men det var skönt att ha ceremonin inomhus. För ceremonin hade jag hyrt Timmerstugan i Stortorpsparken i Trångsund (Huddinge). Jag hade bara kikat in i den innan jag hyrde den och då såg den rymlig och stor ut, men när jag kom dit såg jag att det var fler bord och stolar än jag hade förstått innan. Den är helt klart som klippt och skuren för kalas för barn med stora familjer. Som tur var så var jag där en timme innan ceremonin skulle börja och jag flyttade runt bord och stolar för att skapa så mycket golvutrymme som möjligt. Att flytta runt allt var inga större problem, men däremot fick jag inte ut så mycket av utrymmet som ja