Fortsätt till huvudinnehåll

Vi tände första ljuset i solväntan

I torsdags inföll 1 i vänt. Sex torsdagar fram till vintersolståndet tänder jag ett ljus i taget. Totalt tänds alltså sex ljus sista torsdagen innan vintersolståndet. Jag har mina ljus i små ljuskoppar eftersom att det är så oerhört svårt att få tag i sexarmade ljusstakar. Det här är ingen gammal tradition utan en ny hednisk tradition som fötts ur ett behov av alterativ till advent. Advent firas ju faktiskt till minne av Jesus födelse, man tänder fyra ljus fyra söndagar fram till jul för att hedra och minnas detta. Det här är något som väldigt få häxor (men en del) och andra hedningar känner sig dragna till. Och med väntljusstaken får vi då istället tända ljus i väntan på att solen kommer åter efter vintersolståndet. Vi kallar oftast tidpunkten för Solvändan och således denna aktivit för Solväntan.

Vad jag har sett så är det allra vanligaste att man pryder ljusen med de första sex runorna i Futharken och alltså börjar med runan Feh och slutar med runan Ken. För mig som runmagiker och som använder Utharken och lever med och efter den så känns det bättre att börja med Ur, som ni ser på bilden och sluta med Ken. Jag tänder alltså Ur, Thurs, Ass, Reid, Ken och Gifu. För mig personligen känns det naturligt att börja även detta med Ur och istället för att tända fackelrunan strax innan vintersolståndet så tänder jag Gåvorunan.

Men om du som icke kristen men ändå inte häxa, hedning eller ens asatroende vill anamma denna nya tradition så ska du veta att det finns inga regler. Pryd ljusen med vad du vill eller inte alls. Det enda jag som häxa och hedning skulle vilja att du skippade är att pryda dina ljus med kors eller något annat "typiskt"  kristet, i mitt tycke kan man då lika gärna hålla sig till att fira advent.

I torsdags fick jag nöja mig med att tända ett värmeljus i Ur-hållaren men till nästa vecka hoppas jag ha hittat små blockljus eller votivljus att tända så att jag kan dela det här på bloggen och förhoppningsvis förmedla lite vänte-stämning.

Vandra i skönhet,
snart är det ljust igen,
Koala

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Runceremoni Reid med Trumresa

För en vecka sen, onsdag den 13 juni, var det dags för min fjärde öppna ceremoni. Det var den första ceremonin som jag hade fått till mig skulle äga rum inomhus, jag hade funderat på om det kanske skulle regna den aftonen när vi skulle resa med Tors runa och på dagen gjorde det faktiskt det. Om det gjorde det under själva ceremonin kan jag inte riktigt minnas men det var skönt att ha ceremonin inomhus. För ceremonin hade jag hyrt Timmerstugan i Stortorpsparken i Trångsund (Huddinge). Jag hade bara kikat in i den innan jag hyrde den och då såg den rymlig och stor ut, men när jag kom dit såg jag att det var fler bord och stolar än jag hade förstått innan. Den är helt klart som klippt och skuren för kalas för barn med stora familjer. Som tur var så var jag där en timme innan ceremonin skulle börja och jag flyttade runt bord och stolar för att skapa så mycket golvutrymme som möjligt. Att flytta runt allt var inga större problem, men däremot fick jag inte ut så mycket av utrymmet som ja...

Vintersolståndet - Att dra en årsruna

Idag vill jag dela med mig av min viktigaste ritual för denna högtid: Att dra en Årsruna .     En årsruna talar om flera saker, den talar om vad nästa år kommer ha för tema. Den talar om vad som kommer vara i fokus och vad Du ska hålla för fokus under året. Och under det kommande året kommer du som drar en årsruna få uppleva många, om inte alla, runans olika sidor. Du kommer få uppleva de bra och de mindre bra, de inre prövningarna likaväl som de yttre. Du kommer se runan i allt som sker runtomkring dig.   I år har jag haft Wynja – glädjerunan – som årsruna. Det kan låta underbart och toppen men runan har också prövande sidor. I Wynja finns det naiva barnet likaväl som livsglädjen och att kunna se skönheten i världen och i livet. Det är det fokus jag har försökt hålla när saker känts svåra, jag har försökt att se skönheten och välja utifrån glädje. Och det har verkligen behövts eftersom jag har fått återuppleva och lära mig en del av barndomens misstag och p...

Pendel - pendelkarta

Jag bor i ett höghus med sju våningar + källare och som empat är det verkligen inte det lättaste. Jag får ofta känslor från ingenstans och även fysiska symptom som inte är mina. Hur vet jag att detta inte är mitt? Jo för att det försvinner när jag går hemifrån. En del försvinner inte med en gång men om jag sover borta en natt så brukar jag vakna där på morgonen och förundras över hur annorlunda jag mår jämfört med hemma, speciellt om jag som förra helgen sov hos någon som bor i hus utan grannar tätt inpå - med bara värdinnan och hennes katt. Hemma kan jag uppleva allt från humörsvängningar till smärtor i olika delar av kroppen och jag har till och med drabbats av depressiva tankar och melankoli som jag bokstavligen känt att jag måste springa ifrån (ut på promenad, helst ut till skogs) för att jag upplever att de ju inte kan vara mina. När jag sen kommer tillbaka hem så är jag beredd på att dessa energier ska finnas där och det är lite lättare att hålla de på avstånd men när jag slapp...