Fortsätt till huvudinnehåll

Funderingar på ett solitärt år

Förra året var omvälvande på många sätt. Jag umgicks mycket med likasinnade och jag firade både nymånar, fullmånar och årsceremonier med andra. Jag firade långt ifrån varje nymåne, fullmåne eller årsceremoni med andra men fler än jag någonsin hade gjort. Även året dessförinnan var jag väldigt social. Det här nya året vi klivit in i så funderar jag på om jag vill vara lika social. Jag tycker om att umgås med likasinnade, så det kommer jag fortsätta med, men firanden tror jag att jag ska fira solitärt mer än förra året.
- Säger jag som precis bokat in en öppen fullmåneceremoni med eldning mm den 31 januari. 😉

Om jag känner för det så kommer jag bjuda in andra att fira med mig, om jag känner för det kommer jag besöka någon annans öppna firande, men jag kommer inte kräva av mig själv att hålla fullmåne-, nymåne- eller högtidsevenemang. Jag kommer säga nej om jag inte är helt säker på att jag vill fira med någon och inte känna att jag borde göra något för någon annans skull.
Jag tror att det kommer ge mig både mer tid och ork till mitt företag och event som jag vill hålla inom dess ramar: chakrameditationer, runmeditationer, runkurser och de provkurser i själslig utveckling, chakra healing och chakra healing för djur som jag har påbörjat på olika sätt.

Jag har även ett annat projekt på gång samt en bok som fick ligga på hyllan hela förra året - och så har jag ju börjat en språkkurs en kväll i veckan! 😵
Man kan ju bli snurrig bara av att tänka på det, så det kommer bli bra att fokusera på de sakerna och sen fira månen och solen på egen hand (oftast) och umgås med vänner och likasinnade kravlöst och avslappnat därimellan. 💛

Jag ser fram emot 2018 och att vandra med min nya årsruna - Dagaz.

Den här bilden hittade jag när jag googlade efter en fin bild på Dagaz.
Jag gillar skaparens definition av runan, även om den innehåller så mycket mer.

Vandra i skönhet,
vandra i ljuset,
Koala 🐨

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Runceremoni Reid med Trumresa

För en vecka sen, onsdag den 13 juni, var det dags för min fjärde öppna ceremoni. Det var den första ceremonin som jag hade fått till mig skulle äga rum inomhus, jag hade funderat på om det kanske skulle regna den aftonen när vi skulle resa med Tors runa och på dagen gjorde det faktiskt det. Om det gjorde det under själva ceremonin kan jag inte riktigt minnas men det var skönt att ha ceremonin inomhus. För ceremonin hade jag hyrt Timmerstugan i Stortorpsparken i Trångsund (Huddinge). Jag hade bara kikat in i den innan jag hyrde den och då såg den rymlig och stor ut, men när jag kom dit såg jag att det var fler bord och stolar än jag hade förstått innan. Den är helt klart som klippt och skuren för kalas för barn med stora familjer. Som tur var så var jag där en timme innan ceremonin skulle börja och jag flyttade runt bord och stolar för att skapa så mycket golvutrymme som möjligt. Att flytta runt allt var inga större problem, men däremot fick jag inte ut så mycket av utrymmet som ja...

Vintersolståndet - Att dra en årsruna

Idag vill jag dela med mig av min viktigaste ritual för denna högtid: Att dra en Årsruna .     En årsruna talar om flera saker, den talar om vad nästa år kommer ha för tema. Den talar om vad som kommer vara i fokus och vad Du ska hålla för fokus under året. Och under det kommande året kommer du som drar en årsruna få uppleva många, om inte alla, runans olika sidor. Du kommer få uppleva de bra och de mindre bra, de inre prövningarna likaväl som de yttre. Du kommer se runan i allt som sker runtomkring dig.   I år har jag haft Wynja – glädjerunan – som årsruna. Det kan låta underbart och toppen men runan har också prövande sidor. I Wynja finns det naiva barnet likaväl som livsglädjen och att kunna se skönheten i världen och i livet. Det är det fokus jag har försökt hålla när saker känts svåra, jag har försökt att se skönheten och välja utifrån glädje. Och det har verkligen behövts eftersom jag har fått återuppleva och lära mig en del av barndomens misstag och p...

Pendel - pendelkarta

Jag bor i ett höghus med sju våningar + källare och som empat är det verkligen inte det lättaste. Jag får ofta känslor från ingenstans och även fysiska symptom som inte är mina. Hur vet jag att detta inte är mitt? Jo för att det försvinner när jag går hemifrån. En del försvinner inte med en gång men om jag sover borta en natt så brukar jag vakna där på morgonen och förundras över hur annorlunda jag mår jämfört med hemma, speciellt om jag som förra helgen sov hos någon som bor i hus utan grannar tätt inpå - med bara värdinnan och hennes katt. Hemma kan jag uppleva allt från humörsvängningar till smärtor i olika delar av kroppen och jag har till och med drabbats av depressiva tankar och melankoli som jag bokstavligen känt att jag måste springa ifrån (ut på promenad, helst ut till skogs) för att jag upplever att de ju inte kan vara mina. När jag sen kommer tillbaka hem så är jag beredd på att dessa energier ska finnas där och det är lite lättare att hålla de på avstånd men när jag slapp...