En tuff vecka med Lagu

Ja, det var det sannerligen... Nu var det ett par veckor sen. Det här inlägget har legat och väntat i utkast. Mycket har hänt på senaste tiden som gjort att jag inte riktigt hunnit med ens hälften av vad jag skulle ha velat hinna med.

Jag undervisar i runornas magiska värld och i september förra året höll jag en helgkurs (första delen i en längre kurs) för en grupp udnerbara och peppade noviser. Helgen var underbar och intensiv och efter helgen var slut, eller nästan, så beordrade jag mina nya elever att bege sig ut på en Runresa. En runresa innebär i korthet att man äter, sover, lever och andas runorna - en runa i taget - tills man kommit igenom hela runraden. Det innebär en period på minst 24 veckor då man går vidare med runorna som lärare (i enlighet med mina instruktioner) och för ett par veckor sen var jag framme vid Lagu. Jag har alltså levt med varje runa en vecka. Egentligen är det lite mer komplicerat än så för min del eftersom att jag har en annan kurs igång och de eleverna nu har påbörjat runa nr 5 - Ken (fackelrunan), och jag delar även deras runresa. Snurrigt värre.

Men i alla fall... veckan med Lagu var precis som man kan tänka sig en vecka med vattenrunan. Jag gick igenom en utrensning som hette duga, känslor och tårar flödade och jag kunde inte mycket annat än att följa flödet. Såhär i efterhand är jag väldigt glad att jag gjorde det, det som kom ut behövde komma ut och jag mår mycket bättre på alla plan, till och med på plan jag inte visste behövde rensas.

Vandra i skönhet,
låt elementen leda dig,
Koala

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Runceremoni Reid med Trumresa

För en vecka sen, onsdag den 13 juni, var det dags för min fjärde öppna ceremoni. Det var den första ceremonin som jag hade fått till mig skulle äga rum inomhus, jag hade funderat på om det kanske skulle regna den aftonen när vi skulle resa med Tors runa och på dagen gjorde det faktiskt det. Om det gjorde det under själva ceremonin kan jag inte riktigt minnas men det var skönt att ha ceremonin inomhus. För ceremonin hade jag hyrt Timmerstugan i Stortorpsparken i Trångsund (Huddinge). Jag hade bara kikat in i den innan jag hyrde den och då såg den rymlig och stor ut, men när jag kom dit såg jag att det var fler bord och stolar än jag hade förstått innan. Den är helt klart som klippt och skuren för kalas för barn med stora familjer. Som tur var så var jag där en timme innan ceremonin skulle börja och jag flyttade runt bord och stolar för att skapa så mycket golvutrymme som möjligt. Att flytta runt allt var inga större problem, men däremot fick jag inte ut så mycket av utrymmet som ja...

Läs mer

Vintersolståndet - Att dra en årsruna

Idag vill jag dela med mig av min viktigaste ritual för denna högtid: Att dra en Årsruna . En årsruna talar om flera saker, den talar om vad nästa år kommer ha för tema. Den talar om vad som kommer vara i fokus och vad Du ska hålla för fokus under året. Och under det kommande året kommer du som drar en årsruna få uppleva många, om inte alla, runans olika sidor. Du kommer få uppleva de bra och de mindre bra, de inre prövningarna likaväl som de yttre. Du kommer se runan i allt som sker runtomkring dig. I år har jag haft Wynja – glädjerunan – som årsruna. Det kan låta underbart och toppen men runan har också prövande sidor. I Wynja finns det naiva barnet likaväl som livsglädjen och att kunna se skönheten i världen och i livet. Det är det fokus jag har försökt hålla när saker känts svåra, jag har försökt att se skönheten och välja utifrån glädje. Och det har verkligen behövts eftersom jag har fått återuppleva och lära mig en del av barndomens misstag och p...

Läs mer

Pendel - pendelkarta

Jag bor i ett höghus med sju våningar + källare och som empat är det verkligen inte det lättaste. Jag får ofta känslor från ingenstans och även fysiska symptom som inte är mina. Hur vet jag att detta inte är mitt? Jo för att det försvinner när jag går hemifrån. En del försvinner inte med en gång men om jag sover borta en natt så brukar jag vakna där på morgonen och förundras över hur annorlunda jag mår jämfört med hemma, speciellt om jag som förra helgen sov hos någon som bor i hus utan grannar tätt inpå - med bara värdinnan och hennes katt. Hemma kan jag uppleva allt från humörsvängningar till smärtor i olika delar av kroppen och jag har till och med drabbats av depressiva tankar och melankoli som jag bokstavligen känt att jag måste springa ifrån (ut på promenad, helst ut till skogs) för att jag upplever att de ju inte kan vara mina. När jag sen kommer tillbaka hem så är jag beredd på att dessa energier ska finnas där och det är lite lättare att hålla de på avstånd men när jag slapp...

Läs mer

En runhäxas vardag

Leta i den här bloggen