Fortsätt till huvudinnehåll

Invigning av nya skallran med en runceremoni

Nyligen fann jag och en ny skallra varann. Skallran heter Sun rattle och när jag höll i den så kändes det som att hitta en förlorad vän. Väl hemma var jag naturligtvis tvungen att inviga den med en ceremoni under den strålande vårsolen. Med mig hade jag också min allra första skallra som jag (bl.a.) använder till att öppna cirkeln och kalla in alla riktningar.

Sun rattle till vänster och min första
skallra till höger (hon ligger dock uppochner).

Jag lät solen leda mig till en plats vid vattnet, på en bergshäll under en fantastisk tall. Tallen återfinns i handtaget på Sun rattle, vilket jag tyckte kändes magiskt och passande för denna ceremoni.
Jag bredde ut mina dukar och satte mig och mina bara fötter tillrätta innan jag kallade in riktningarna, ljudade runorna och förberedde mig för ceremonin. Jag välkomnade skallran och drog runor för syfte och fokus med ceremonin. Sen följde jag runorna i en meditation.





De runor jag drog för fokus denna ceremoni var Reid och Eoh, så jag följde de på en inre resa och mitt eget världsträd.
Efter meditationen kom en koltrast förbi, ett fantastiskt möte med ett djur. Han kom riktigt nära och vi delade några underbara ögonblick av värme innan han skuttade vidare i jakt på insekter och maskar under löven.
Ceremonin stärkte min relation med skallran och hjälpte mig att utforska egenskaper hos mig själv som jag kan stärka och ha nytta av under våren och sommaren.

Jag avslutade ceremonin med att tacka runorna, skallrorna, riktningarna och stänga cirkeln. Jag satt kvar en stund med ryggen mot trädets stam och blicken ut mot vattnet.

Under min promenad från platsen träffade jag på den största, mest magnifika korp jag någonsin sett. Han såg på mig en stund innan han lekfullt skrämde några änder och satte av upp mot trädtopparna.

Tack.

Vandra i skönhet,
Koala


Länkar
Skallran Sun rattle är köpt av Starfeathers art.
Min allra första skallra är köpt av Stjärnebo design, där har jag också köpt min smudge-vippa och en tovad trumpinne.
Hitta inlägg om mina runceremonier på mitt instagramkonto: Koalas krypin.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Runceremoni Reid med Trumresa

För en vecka sen, onsdag den 13 juni, var det dags för min fjärde öppna ceremoni. Det var den första ceremonin som jag hade fått till mig skulle äga rum inomhus, jag hade funderat på om det kanske skulle regna den aftonen när vi skulle resa med Tors runa och på dagen gjorde det faktiskt det. Om det gjorde det under själva ceremonin kan jag inte riktigt minnas men det var skönt att ha ceremonin inomhus. För ceremonin hade jag hyrt Timmerstugan i Stortorpsparken i Trångsund (Huddinge). Jag hade bara kikat in i den innan jag hyrde den och då såg den rymlig och stor ut, men när jag kom dit såg jag att det var fler bord och stolar än jag hade förstått innan. Den är helt klart som klippt och skuren för kalas för barn med stora familjer. Som tur var så var jag där en timme innan ceremonin skulle börja och jag flyttade runt bord och stolar för att skapa så mycket golvutrymme som möjligt. Att flytta runt allt var inga större problem, men däremot fick jag inte ut så mycket av utrymmet som ja...

Vintersolståndet - Att dra en årsruna

Idag vill jag dela med mig av min viktigaste ritual för denna högtid: Att dra en Årsruna .     En årsruna talar om flera saker, den talar om vad nästa år kommer ha för tema. Den talar om vad som kommer vara i fokus och vad Du ska hålla för fokus under året. Och under det kommande året kommer du som drar en årsruna få uppleva många, om inte alla, runans olika sidor. Du kommer få uppleva de bra och de mindre bra, de inre prövningarna likaväl som de yttre. Du kommer se runan i allt som sker runtomkring dig.   I år har jag haft Wynja – glädjerunan – som årsruna. Det kan låta underbart och toppen men runan har också prövande sidor. I Wynja finns det naiva barnet likaväl som livsglädjen och att kunna se skönheten i världen och i livet. Det är det fokus jag har försökt hålla när saker känts svåra, jag har försökt att se skönheten och välja utifrån glädje. Och det har verkligen behövts eftersom jag har fått återuppleva och lära mig en del av barndomens misstag och p...

Pendel - pendelkarta

Jag bor i ett höghus med sju våningar + källare och som empat är det verkligen inte det lättaste. Jag får ofta känslor från ingenstans och även fysiska symptom som inte är mina. Hur vet jag att detta inte är mitt? Jo för att det försvinner när jag går hemifrån. En del försvinner inte med en gång men om jag sover borta en natt så brukar jag vakna där på morgonen och förundras över hur annorlunda jag mår jämfört med hemma, speciellt om jag som förra helgen sov hos någon som bor i hus utan grannar tätt inpå - med bara värdinnan och hennes katt. Hemma kan jag uppleva allt från humörsvängningar till smärtor i olika delar av kroppen och jag har till och med drabbats av depressiva tankar och melankoli som jag bokstavligen känt att jag måste springa ifrån (ut på promenad, helst ut till skogs) för att jag upplever att de ju inte kan vara mina. När jag sen kommer tillbaka hem så är jag beredd på att dessa energier ska finnas där och det är lite lättare att hålla de på avstånd men när jag slapp...